Timetravel i Stockholm
Vi har lagt märke till en viss, vad vi vill kalla, "ovana" hos stockholmarna. Vi skulle vilja säga att "DE E NAJS" var ett uttryck som användes lite för flitigt i Örebro under perioden 2007-2008. Detta uttryck ligger hack i häl med stockholmarnas uttryck "sjukt fett". En stockholmare verkar ha svårt att särskilja ordet sjukt med fett. De används i 99,9% av fallen i samma andetag utan mellanrum. Vi har länge undrat varför de säger såhär, vackert är det ju inte och det är två ord som är otroligt onödiga, i våra öron, för att förstärka något. Men! Idag tror vi att vi har funnit lösningen till detta mysterium.
Jag vet inte hur det gick till. Kanske var det Elins städnoja som spred sig till oss övriga, men vad det var som startade det hela spelar ingen större roll - men det ledde till att vi sprang runt i lägenheten och städade och städade och städade och städade. Smutsen verkade aldrig ta slut. Det var som att det spred sig och det blev bara smutsigare istället för att bli renare. Det var som att upptäcka helt nya rum. Det som befläckade så väl våra själar som våra kläder som mest, var spisfläkten. Den vackra och nödvändiga delen av vårt kök, var så insmort i fett att vi förmodligen gjorde en resa bak till 70-talets matfett.
Här är en bild på underverket:
Det som rinner är alltså fett som samlats under flera decennier. Här finns fett som lagat tusentals välsmakande rätter. Det är ganska lustigt att tänka på hur mycket skit som kan hänga kvar i något. Det var väl bara en tidsfråga innan fett från 1985 tillsatte sig 2000-talets mat.
Resten av lägenheten fick en stor makeover. Det blev väldigt hemtrevligt tillslut. Rebecca och Elin gjorde sig strålande i rollen som inredare. Just nu har dock all torkyta belamrats av lakan, strumpor och andra halvtorra kläder - om det förstärker hemkänslan eller ej är nog en personlig fråga.
