MAAAAD
Igår när vi satt på bussen på väg hem efter en helg av totalt jävla utflippade och störda äventyr så uttalades orden "nu när vi har haft en så himla fantastisk helg, kommer det slå tillbaka? får man ha en så bra helg?" (Jo, just det, matilda tvättade håret med hundbalsam också, det är sant!) och det var bara en tidsfråga tills helgen skulle börja slå tillbaka för min del.
Klockan 1930 befinner jag mig på jobbet, första dagen jag ska vara med och hjälpa till i puben jag måste prestera prestera prestera men min kropp sa raka motsatsen. Den bad mig snällt att snälla snälla snälla gå och sova eller börja gråta hysteriskt eller få någon form av stark reaktion på något, dessutom hade jag hemskt ont i kroppen.
Det första jag får veta är att vi ska ha en grupp fransmän, de väääääägrar att prata engelska. De tittar oförstående på mig och säger något på franska som jag inte förstår, jag ler lite och går in i köket och slår huvudet några gånger i väggen i ren frustration. Puben blir fullsatt och vi sitter i skiten, på riktigt. Min första dag, jag är major bakis och supertrött och jag springer som ett jävla djur hela kvällen. Svetten rann längs med ryggen. Min chef uttalar de hemska hemska orden "det vore bra om du stannade till stängning". 23.00 alltså. Jag skulle jobba frukost dagen efter.
Ja ja.
Jag sa att det var lugnt och efter ett tag så kom hon till mig och sa att "du kan väl börja förbereda för stängning? Ta bort disken och så."
wiiiiiiiiiiiiiiiiiii skriker den enda hjärncell som är vid någon form av medvetande. Jag börjar långsamt långsamt rulla vagnen med säkert hundra tallrikar eller mer på mot disken näääär....
KRASCH BOOOOM BAAAANNGGGGGG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
50% av tallrikarna når golvet och det låter, det dånar och alla tallrikar som föll gick i en miljard små bitar och alla skrattar mig rakt upp i ansiktet. HAHAHAHA skriker dom och pekar. Jag ville dö. Jag slutade 23.30 för att börja 06.30 imorse.
On top of this, solbrännan svider som knivar mot huden, jag har suspekta blåmärken över kroppen och dessutom små skärsår efter porslinet jag hade sönder.
Så, jag skulle nog vilja säga att det slog tillbaka. Ja.
