Jahaja

Efter ett par fullspäckade dagar så börjar nu rastlösheten krypa sig på. Så jag bloggar lite till då. 

Igår fick vi bekräftelsen no 1 på att det är sommar. Vi var utomhus all night long, från en bakgård på norr till en trädgård på öster med välbekanta ansikten, saknade ansikten, kramar, öl, vin, gillande, ogillande och det kändes rätt bra faktiskt. Att vara hemma ett tag liksom. Detta följdes av en cykeltur hem runt kvart över tre till dofterna av syrén som smög sig upp i näsan och lite daggfuktig luft i strupen. Det var dessutom ljust ute. 

Igår hölls denna konversation mellan mig och en bekant:
-Hej! Vad längesen man såg dig! Du bor väl i Stockholm nu? 
-Hej, ja det var ett tag sen, joo, precis, jag bor där. 
-Vad gör du här då?
-Jag är här ett par dagar och hälsar på bara.
-Jaha, ja, du känns som en sån där människa som flyttade härifrån och HATAR Örebro och aldrig skulle komma tillbaka, typ.

Jag är nog det, kanske. Men just gårdagen kändes inte så himla mycket misär som de senaste gångerna jag har hälsat på hemma. Vilket ju betyder att Örebro får några pluspoäng. 

Ja, ett par tre stycken plus kanske.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0