Höstlov

Det är så här man ska göra? New school jibb, UTAN SKIDOR!

Det här med kollektivanda

Jag gillar inte Kvarteret Skutans underrubrik "Sista sommaren med gänget" av ett antal anledningar:

1. Det låter hemskt domedagsförebådande alternativt som en riktigt lökig ungdomsfilm från mitten av 80-talet.

2. Det är inte sant, vi kommer uppleva flera somrar (om inte någon oförhappandes trillar av pinn)

3. Själva kollektivet i dess ursprungliga form finns ju inte kvar, dock anser jag att alla som någon gång i Skutan ändå är med i själva kollektivandan som jag väljer att kalla det.

Då frågar ni er: Varför gnälla ett helt blogginlägg om en trivial sak, ändra bara underrubriken och var inte en sådan PITA!
Jag har inte kommit på någon bättre sådan, men håll till godo för snart dyker den upp.





Mitt liv som sambo

Jag tänker börja varje inlägg med Mitt liv som....
Jaja.
Sitter här i sunkmysbyxor, branäs-hoodie och raggsockar och äter ett saftigt äpple som får saliven att rinna till i den mån att jag får sitta och sörpla! Skitgott äpple!
Planen för kvällen är att handla lite mat och baka kladdkaka. Jag hoppas verkligen att den blir bättre än sist jag skulle baka kladdkaka i Ladugårdsängen. Så här gick det då:

  • Jag hittade ingen kladdkakeform utan tog en lasagneform som är mintre till ytan, det får som följd att kakan blir tjockare och behöver lägre temperatur och längre tid i ugnen.
  • Det tänkte inte jag på utan gräddade som vanligt.
  • Kakan blev ingen kaka, utan varm smet.
  • Pga hormonsvängningar, emotionell obalans och ett präktigt chokladsug brast undertecknad ut i gråt och stängde in sig i pojkvännens sovrum.
  • Det blev en snorpöl stor som en handboll i sängen
Men den här gången tror jag att det går bättre, med tanke på alla bra slutsatser jag dragit på egen hand!

PS jag elzkar kladdiz kakiz DS



Mitt liv som exotisk frukt.

Då skulle jag nog vara en ananas.
För den är så god och pga dess utomordentliga egenskaper, höhöhöhöhö.
Och man kan ha den som en hatt!

om man tar bort sprötet liksom, och sätter det på huvudet
Chiquita!

Mitt liv som......exotisk dansare?

Härom natten när jag och Jonas i bästa platonisk* sambo-anda låg och läste varsin bok kom en fråga ur tomma intet:

-Lotta, skulle du kunna tänka dig att jobba som strippa?
Några sekunders väntetid följde, då jag undrade om det var en fördömande eller positiv fråga. Vet inte vilket som skulle vara värst. Så jag bestämde mig för ett neutralt svar.

-
Varför undrar du det?

-Nej jag vet inte, det känns som att det vore en grej som du skulle kunna tänka dig att pröva...som en grej bara...
Här skullejag ha kunnat brista ut i moraltantigt gormande om alla mäns våta drömmar men till min förvåning var jag tvungen att hålla med. Tanken har slagit mig, dock med visst förbehåll, med en combatfeministisk twist om man så vill.

Men nej, jag skulle nog inte kunna tänka mig det egentligen. Ville bara påvisa hur väl folk kan känna en.




*Vårt förhållande är inte platoniskt. Än. Tack gode gud.


obs

Observera kategorin.

11 dagar!!

RSS 2.0